Dagens Mål

Rannug öppnade ögonen. Det var tidigt på morgonen men det spelade ingen roll. Rannug går alltid upp tidigt och han var Rannug så det enda som egentligen återstod var att kliva upp, och det var precis vad han gjorde.

Han gick fram till fönstret och ägnade en stund åt att ställa sig så att han stod exakt i mitten av fönstret. Det var viktigt för honom. Det existerade nämligen bara en plats för honom och det var i allas blickfång; precis i centrum. Tänk om någon mot all förmodan skulle se honom stå innanför sitt fönster en aning för långt till höger eller till vänster. Vad skulle hända då? Han ruskade på huvudet. Det var en alldeles för skrämmande tanke för den här tidiga tiden på dygnet.

Efter en sista kontroll av sin position så drog han upp persiennerna. Soljuset flödade in genom hans fönster. Plötsligt var det som om allt ljus riktats mot honom. Han såg hur fotgängare började huttra av köld på gatan nedanför. Förmodligen undrandes varför de inte tog på sig mer kläder innan de lämnade hemmet. Egentligen så borde de fundera över varför det alltid blev så kallt just utanför detta hus vid denna tid. Rannug stod still för ett ögonblick i sin perfekta position och njöt av värmen från solen.

Sedan släppte han ner persiennerna. Om de visste hur generös jag är, tänkte han. Sedan funderade han på vad han skulle ha för mål för dagen. Det var viktigt för honom att alltid ha ett mål för dagen. Och hans mål för denna dag var samma som för alla andra dagar:

Att vara lite bättre än Robin Åkerman...

Att bara vara bättre tycker han är för tråkigt och intetssägande. Att vara mycket bättre är heller inte bra. Det är lite för taskigt även om det är sant. Han hade följaktligen för länge sedan bestämt sig för att vara ödmjuk i sin storhet och bara vara lite bättre.

Nöjd med dagens mål och sig själv var han redo att börja ännu en resa mot fulländning. Innan han började så tänkte han:

Det är inte lätt att vara Rannug!